Stressigt

Det är stressigt nu. Jobbet skruvar upp tempot och det rejält. Jag förbereder nu för Carinas ankomst. Mitt upp i allt så tar Robert studenten denna dag och dagen efter springer jag Göteborgsvarvet. Niclas och Ullis skall komma ner på fredag också. Fast nu har deras bil brakat ihop så vi vet inte hur det blir.
Jag håller verkligen tummarna för att dom skall komma. Det skulle vara så himla tråkigt om det sket sig. Men ibland kan man inte styra över händelserna. Efter Götebrogsvarvet tänkte jag komma igång med cyklingen ordentligt och även viktminskningen. Jag insåg när jag sprang Spring Cross på Djurgården i lördags att det är mina kilon som fäller avgörandet när jag kommer till en uppförsbacke. Det håller inte i längden. Det kommer att bli lättare när Carina kommer ner, för då kan vi köra det racet tillsammans, det blir lättare då
Just nu känner jag mig faktiskt väldigt trött i kroppen. Värmen kräver också sin tribut. I morgon kommer jag att springa en lunchtia på jobbet med en arbetskamrat. Jag tänkte ha honom som draghjälp. Det kommer att bli varmt, men jag kommer att ha med mig en vattenryggsäck för säkerhets skull. Det lär bli en rejäl vätskeförlust.
Sen sist är jag numera medlem i Svenska Marathonsällskapet och i Vi som springer. Jag kommer som ett långsiktigt mål ha Marathonsällskapets marathonviking som mål. Då skall man göra 20 maror på 20 olika platser i Sverige. Det verkar ju trevligt. Dags att samla maror alltså. Stockholm får bli den första skalpen.
Jag lovar att bli bättre på att blogga om några veckor. Fram tills dess: hav tålamod gott folk.